Snotra

Nu är det oundvikligen, ofrånkomligen definitivt slut på gymnasietiden för mig. Jag har gjort mitt sista skolarbete på Einar Hansen. Lite bitterljuvt får man väl säga... Skönt att vara klar, men sorgligt att det är "aldrig mer" nu. Det känns som om framtiden kom för fort till mig. Å andra sidan får jag en chans att leva mitt liv, inte något någon annan valt till mig, och det känns riktigt bra.

För att tala i klichéer; livet är den bästa bok du någonsin kommer att läsa. Nu börjar ett nytt kapitel. Allt innan detta var uppbyggnaden till bokens spännande handling, och nu börjar det dra ihop sig och bli spännande. Vem vet vad som hända med hjältinnan (jag, alltså) nu? Vem vet vart vägen kommer att ta mig, och vem jag kommer gå med. Som sagt: Där ett kapitel slutar börjar ett nytt, och som alla vet blir boken mer spännande ju mer man läser. Kommer dock att sakna alla Einar Hansare och min härliga klass.


Bild från http://siffert.deviantart.com/art/Imagination-34815238 Det 'är alltså inte jag som har gjort den här bilden, men jag planerar nåt liknande.