Snotra

Det börjar kännas riktigt skumt att flytta hemifrån. Jag tror att det börjar sjunka in att jag inte kommer att ha mina föräldrar att luta mig mot längre, utan måste själv se till att det finns mat i kylen mm mm. Som pappa sa; jag är alltid välkommen hem, men jag kommer nog aldrig att flytta hem igen. Det är verkligen en ny fas av livet som börjar. Snacka om sorgligt, men också roligt. Det känns som att det är dags att flytta och klara sig själv. Kanske inte nödvändigtvis vara vuxen, men i alla fall ta ett steg ditåt. Samtidigt kommer jag att sakna att ha någon som kan skjutsa mig när det behövs, och att någon finns hemma när jag ska sova. Har aldrig riktigt gillat att vara helt ensam.

Det värsta kommer dock att bli att lämna alla kompisar kvar hemma. Det känns tufft att lämna allihopa, men det är några jag kommer sakna extra mycket. Dock får ni gärna komma och hälsa på (när nollningen är slut).

Appropå nollning har jag och mamma börjat med min balklänning. Det är ju så att nollningen azvslutas med en bal, och i brist på studentbal har jag ju ingen balklänning. Därför syr vi en nu. Grön och fin blir den med stora, figurvänliga draperingar. Den kommer säkert att bli superfin. Ska dock sy den på mammas symaskin. Litar inte riktigt på min älskade, 40 år gamla maskin än. Dessutom måste den lagas färdigt innan jag kan sy på den. Men då ska den testas till tusen!

Ovanpå allt detta ska jag lära mig ännu mera matte. Någon som vet hur man deriverar 2^x? Jag gör det i alla fall inte!